Förhandling eller utveckling

En myndighet planerade en större förändring av sin arbetsplats och anordnade ett stormöte med 100-tals medarbetare. Syftet var att presentera projektet och processen. Utmaningen var att motståndet mot en öppnare lösning var stort, och att medarbetarna efter tidigare samråd kände sig lurade redan från början. ”Allt är ju redan bestämt, tänkte många.

Och då klev konsulten upp på scenen och sa ungefär: ”Ni kan bara fetglömma att Ni ska få vara med och tycka till om den nya arbetsplatsen.”

Det blev tämligen tyst i församlingen så konsulten fortsatte:

”Däremot hoppas projektet att var och en ska bidra till utvecklingsarbetet. För detta handlar ju inte om en omröstning vad vi vill ha, utan om ett viktigt och svårt arbete att skapa en plats som vi bör ha för att nå långsiktig framgång. Och då måste alla hjälpa till.”

Och på den vägen blev det, och är det. Fem år efter avslutat projekt fortsätter utvecklingsarbetet dag för dag.

p1030881_2

Framtiden finns där runt hörnet

En stor förändring av en arbetsplats består egentligen av fler och samverkande delar. Att gå från rum till öppet kan handla om att skapa gemenskap för delad affärsförståelse, närhet för värdeskapande flöden och flexibilitet för snabba omställningar. Förflyttningen från öppet kontor till aktivitetsbaserad arbetsplats handlar ofta om variation för att möta behov av mångfald och att på allvar dela information och kunskap. Utmaningen är förstås att finna en framtidssäkrad lösning för all dessa, ofta motstridiga, behov.

Ändå händer det att utvecklingsarbetet får svårt att komma igång. I värsta fall för att de komplexa utmaningarna reduceras till en kamp mellan gott och ont: Rum eller öppet. Eget arbetsbord eller delade platser. Att utvecklingsarbetet ersätts av förhandling mellan förutfattade och bristfälligt underbyggda uppfattningar. Att organisationens intressenter faller in i förutbestämda roller, rent av för att undgå ansvaret för svåra prioriteringar och en framtida framgångsrik helhetslösning. Allt medan förvirrade medarbetarna lämnas i sticket.

Men så behöver det ju inte vara, och den goda exemplen är många. Vad bidrar då till konstruktiv väg framåt?

  • Som anförs på dessa sidor handlar det först och främst om riktning, att det finns en gemensam berättelse om hur samordnad utveckling av arbetssätt och arbetsplats bidrar till framgång.
  • För att undvika att drömmen kraschlandar i verkligheten ska villkoren göras tydliga. Ramar, ofta tekniska och ekonomiska. Beroenden till andra pågående processer. Avgränsningar, sådant som inte ska hanteras denna gång.
  • För att komma framåt i okänd terräng krävs ett bra arbetslag som har bestämt sig för att med ömsesidig tillit och öppet sinne utforska framtiden.
  • Och så till slut en öppen dialog med medarbetarna, förvissningen om att motstånd visar på engagemang och är en kraft att ta tillvara.

Från förhandling till innovation.

/ TNB

Kommentarer inaktiverade.